missfritz

Blir så nyfiken....undra hur många det är som egentligen läser min blogg?? Blev så glad nu när jag såg att du, Anna hade lämnat en kommentar till mig! Roligt!! Blir så glad att höra ifrån er gamla och nya vänner, familj, släkt och ja...ALLA ni härliga människor!! Ni förgyller mitt liv för att ni är så härliga och underbara! Puss på er!!
Ja, det var den kärleksförklaringen...hihihi...

Nu till Söndagens äventyr....
Tessa var tvungen att plugga..... Ingrid var tvungen att plugga.....
Jag!? Jag pluggade på Lördagen och tyckte därför att jag gjort mig förtjänt av lite ledighet! Så därför satte jag mig på tåget till Melbourne i Söndags morse. Ca 1h 15 min senare var jag framme. Tåget var FULLT av fotbollssupportrar. Mhm...det vankades alltså Australian footy på arenan i Melbourne denna dag....
Sen upptäckte jag även att det var en hel del människor med racing-kläder på sig....
ja, just det ja! Det var ju Formula 1 tävlingar i Melbourne också denna helgen! Så ja, tåget var fullt av människor som hade det ena eller det andra planerat för dagen. Melbourne är verkligen en aktiviteternas stad och MYCKET sport och idrottsevenemang äger rum där!
Men för mig var inte det målet denna dag....hoppas dock på att det blir en fotbollsmatch framöver...gillar stämningen i arenor!
Men men...

Idag väntade istället sång, musik och dans från hela världen!! Och hur UNDERBART är inte det då!!? Ljuvligt!, skulle jag vilja påstå. För denna Söndag den 27:e mars ägde den multikulturella festivalen "Viva Victoria" rum i Melbourne. Människor från världens alla hörn hade samlats på Federation Square för att fira denna härliga mångfald av människor, musik, sång och dans som är en del utav vårt multikulturella samhälle idag.
Jag tog gladeligen på mig detta band
  ...och deltog och njöt av denna fantastiska dag!
(Hoppas att det går att läsa texten! Annars står det "International Day for the Elimination of Racial Discrimination. Many Cultures One community". Alltså en dag mot rasism och diskriminering. De firar att Melbourne är en stad av mångfald och många olika kulturer och nationaliteter, men fortfarande är ETT samhälle!).

Så uuuunderbart det är med sång, musik och dans!! Och vilka talanger det finns i varje hörn av vår underbara värld! Jag säger bara: "Please don't stop the music", "Thank you for the music"...jag välj vilken sångstrof ni vill så länge musiken fortsätter att ljuda så är jag lycklig!

Ska ladda upp lite bilder här nedan så får ni själva se lite av vad jag såg denna dag...

 Capoeira från Sydamerika!        Den afrikanska gruppen Afro Mandinko från Senegal om jag inte minns fel... Detta band var helt klart det bästa...enligt min smak! Helt fantastiska rytmer. Det var svårt att inte röra på sig när dessa killar körde igång!! Sån energi, glädje och medryckande stämning det spred sig när de satte igång på scen! De spelade typiska afrikanska sånger men körde även en reggae-låt...så nice! I slutet av deras framträdande öste huvudsångaren (mannen i grå skjorta) loss totalt och dansade som om han inte hade ett enda ben i kroppen. Fantastiskt!!! Rastaflätorna yrde i luften....DÄR skulle du varit med Mamsen!! ...jag bara stod där och önskade att jag hade rastaflätor!! ...hihihi..
Rackarns att jag inte kan lägga upp filmer här på denna blogg....filmade en hel del denna dag! Hur ska man annars kunna spara och återuppleva alla härliga toner från denna dag!!?
Så det får bli filmvisning för de som är intresserade....när jag kommer hem igen alltså...hihi...

Här mamma är en bild till dig!! Detta var kockarna som jobbade i det argentinska köket på festivalen:
 Kolla in mannen längst bort på bilden...synd att pinnen kom mitt i ansiktet på honom (försökte smygfota lite...hehe..). Men han såg ut som en man tagen ur en reklamfilm för mexikansk mat...typ "El paco, vad tänker du på? Mmmmm...salsasaus med massa jalapeño" (Obs! Måste läsas som om du var musen "Speedy Gonzalez", på svenska med mexikansk brytning alltså...) Han hade världens härligaste mustasch!!hihihihi....och för att inte tala om den helt fantastiska kalufsen han hade på huvudet...är man avundsjuk?? INTE alls!!! ....i alla fall inte på mustaschen...hahahahahaha....

 Detta var en libanesisk dansgrupp som kallade sig "Dancers for peace". De hade hållt på i ca 25 år tror jag en av männen sa....på en bred Aussie-dialekt...hihi..

 Den ryska gruppen Vulgargrad! Jag säger inget mamma.... Men ni skulle ha hört denna mannens sångröst....JISSES!! När han öppnade munnen och började sjunga så undrade jag först om han förställde rösten?? Han hade DEFFINITIVT knottror på sina stämband!! hehehe...det var den hesaste, spräckta, mörka mansröst jag hört hittills!! Mycket speciell! Men han hade otrolig charm i sitt uppträdande med skratt och yviga gester. Härligt! Kolla även in mannen i mitten och hans läckra instrument! Tufft! Åter igen...det blir till att komma på filmkväll för att uppleva detta... =)

 Den serbiska dansgruppen "Kolo Serbian Folk Dance Company". Mycket disciplinerade!

Men det hände inte bara saker på denna "Viva"-scenen denna dag. I publikhavet vandrade allehanda mystiska djur runt....

 En mänsklig giraff...japp, det är en människa där inuti!
 Kolla in dessa balanskonstnärerna då!! Två elefanter...något magra ben men ack vilka vackra öron och snablar!...och uppstoppade rumpor...hihihihi..

Det flög även runt en jättestor fjäril/bidrottning och en mekanisk ödla kröp fram bland publiken under dagen. Att vilka konstverk och vilka konstnärer det finns!

Nere på den lilla scenen som hette "Beer deluxe" spelade också olika artister
 Här en artist med Aboriginska rötter som sjöng soul, gospel. Hon heter Deline Briscoe. Vid ett tillfälle när jag "sprang" mellan dessa båda scener blev jag nästan som förtrollade när jag på väg ner från trappan hörde flamenco/gypsy-toner från Beer deluxe-scenen...jag MÅSTE bara FRAM!! Jag satte kameran på filminspelning och försökte sicksacka fram mellan alla människor....rytmerna förde mig tillbaka till de ljuva dagarna när vi tjejer åkte till Grekland om somrarna och när sommarloven startades upp hos Frida med rytmerna från Gypsy King strömmande ut från CD-spelaren nere på Gjuterigatan....åååååh det var tider det!!! Ljuva ungdom...hehehehe... (hmm...börjar man redan bli gammal??hihihhi...)
Jag kom fram och där satt ett band vid namn "La Rumba" och spelade. Tyvärr hann jag bara höra ca 1,5 låt med dem. Men jag njöt av varje stund som deras musik flödade! Filmade lite...och tog något foto...men det var när de var på väg ner från scenen så det blev inte direkt så bra... men men...här får ni den ändå så ni kan visualisera det...
 "La rumba"!
En annan grej som jag inte hann få med på bild men som jag lyckades filma var när de Nya Zealändska Maorierna uppträdde med sin så kända "Haka"-dans. "Warrior dance"...där de stampar, ropar, sjunger, slår sig på bröstet, räcker ut tungan m.m. Det är en krigsdans ämnad att skrämma sina motståndare vid en uppgörelse. Den är riktigt häftig att uppleva live! 

En annan grej som faktiskt fick mig att tänka på de många semesterresorna som bar av till Grekland var detta:
 Mmmmm....nygräddade crèpes (från det franska köket)...man kunde beställa dem med färska jordgubbar, bananer, nutella, mandelsirap, honung m.m.
Crikey...det vattnas i munnen bara jag tänker på dessa läckerheter! Minns hur Frida hade dille på crèpes nere på Kreta...hittade man inte Frida så visste man var man kunde leta....hihihihi...

Här har jag ytterligare en bild till dig Mamsen:
 Denna konstnär skapade en lång slingrande ranka på torget av infärgade bönor och lät vem som helst delta i skapandet. Många barn gav honom en hjälpande hand. Ljuvliga färger fyllde torget!

Så för att sammanfatta...
Jag hade en helt fantastiskt, ljuvlig dag denna Söndag i Melbourne på Viva Victoria-festivalen!! Tror även att gudarna visade sin uppskattning för denna dag, för nånstans runt kl. 13.00-14.00 nån gång sken solen plötsligt upp hela torget och en klarblå himmel visade upp sig. Detta från att ha varit mulet, lite regnigt och kallt på morgon/f.m.
Så vad kan jag säga...!?
SOL, ljuvlig musik, härlig sång, medryckande dans, fantastisk mat och underbara människor....vad mer kan man önska sig!!? Jag har fått mitt musik-lystmäte mättat....för en liten stund...
...men det värsta är att man får mersmak efter sånt här... Nu vill jag åka till Afrika!!!
Men oroa dig inte Pappa!! Det blir inte riktigt än....hihi...
Många kramar! Abrazos muy fuertes! Un grande embrassement! Massive hugs!!
Var rädda om, uppskatta och njut av alla de underbara kulturerna som finns på vår jord!!!

Ett glas vin ockuperar ena handen och den andra bläddrar i Västboandan, på övervåningen går tvättmaskin och torktumlare, tidigare under dagen har löprundan och en uppgift i skolan avverkats.
Aaah... så var det lördag kväll!

Ibland infinner sig den där härliga känslan i kropp och själ...ja, ni vet... när alla måsten försvinner och man äntligen får hopp-och-lek-tid! Jag får göra vad jag vill utan att få ångest för att jag egentligen "borde"....
Kanske är detta när ying och yang möts? Balans infinner sig liksom...
När detta händer så njuter jag!!

Tid. Tid och jag är inte alltid kompisar... så därför när jag får ta av mig klockan som allt som oftast sitter kring handleden som en ständig påminnare om att "skynda skynda", "missa inte", "stressa!"...ja, då börjar jag leva på riktigt!
Ja, jag säger då det... jag hade inte haft det minsta lilla problem med att bosätta mig på en liten ö, där solen skiner, vattnet glimrar och hängmattan hänger stadigt mellan två palmträd. Om det skulle bli långtråkigt eller vad jag skulle göra med all tid!?....jag har inte det minsta problem med att fördriva tid. Låt mig få ha en gitarr, en kamera, några böcker och kanske en kall öl också så kan jag stanna där resten av mitt liv. Ljuvligt!

Okej...ja, det låter kanske lite solitärt... men dessa tankar kommer nog oftast till mig när jag känner att tiden liksom inte räcker till...och det händer lite då och då. Men idag. Idag har jag fått en eftermiddag och kväll att göra vad jag vill med. Det kanske inte låter så konstigt för er med tanke på att det är lördag. Då är man väl ledig?
Ja, det kan man tycka.... men för att hänga med i skolarbetet här nere så är jag sysselsatt i stort sett varje dag. På vardagarna är jag hemma ca kl.19.30 (efter att bibblan stängt kl.19.00) och igår (en fredagkväll) satt jag och skrev det sista på en av mina uppgifter till kl.23.00......INTE bra!! Det kan dock ha att göra med att jag tog lite "ledigt" på förmiddagen eftersom Andrew undrade om jag ville hänga med ner till city. Jag tog då tillfället i akt eftersom det var lite saker jag behövde köpa...typ torkställning, schampoo och en fleecetröja (ja, hösten är här!!).
Så okej, där fick jag skylla mig själv.
Men som sagt det är mycket att läsa och göra i skolan, så jag sitter inte sysslolös i alla fall...
Men ikväll har jag valt att ta ledigt...och imorgon också!! hihihihi....bus!

Imorgon är det nämligen "multicultural festival: Viva Victoria!" i Melbourne. Så jag ska ta tåget dit och njuta av musik, sång och dans från olika platser i världen. Härligt!!

Nämen....vad händer nu??
Vem är det som smyger bakom trädet där borta....??
Sitter det någon i den där bilen på parkeringsplatsen? Vad gör de?
Har han militärkläder på sig?? Vad är det han håller ut utanför trädet?
Jösses....en stund blev jag nästan lite nervös nu...jag tänkte att inte har han väl ett gevär!!!!???
...men det var det inte!! För killen smög precis upp utanför fönstret här i "common-area":n och tog ett KORT på mig med sin I-phone!?.... jag trodde först att det var Brady som bor här i huset som skojade med mig...men jag känner inte igen killen..... vem var han?? Och varför tog han kort på mig???
Den vita pick-up bilen körde sedan iväg härifrån med tre killar i.
???
Jag fattar ingenting....
Mycket konstigt ska man vara med om i sina dar....hehehehe...
För nog för att jag är konstig....men inte är jag väl så konstig så att man smyger upp och tar foton på mig för att kunna visa resten av världen: "Kolla vilken konstig varelse jag såg idag!!".... känner mig som de stackars djuren i burarna på zoo helt plötsligt. "Kom och ta kort på världens konstigaste djur!!" hahahaha...

Nä, nu ska denna "apan" ta och sätta på en kopp te och hoppas på att någon ge mig ett kex till....
...eller NEJ "det är förbjudet att mata djuren".....hehehehehe...
Puss på er!

Idag fick jag glädjande besked i min kurs "Language and Literacies". Jag klarade min presentation där med råge! Härligt!!! Jag som är såååå nervös över att inte klara den kursen. Men idag återfick jag lite hopp! Så det pushar mig att kämpa vidare!

Sen hade jag bestämt med Tessa idag (min Australiensiska kompis, som läser ovanstående kurs med mig....tja, vi är i olika seminariegrupper men pluggar lite ihop) att jag skulle följa med henne till hennes pappas vernissage.
Han heter John Canham och är "president" dvs ordförande för konstnärsföreningen i staden. Det är i stort sett en massa pensionärer som målar en massa vackra tavlor.
Jag är som sagt inte sen på att haka på saker, så jag följde med.

Tessa hämtade mig uppe vid universitetet och sen fick jag följa med hem till hennes föräldrars hus. De bor här i Ballarat inte långt ifrån Universitetet eller city heller för den delen....i mitten av dem båda kan man säga.
Huset var stort, gammaldags, vackert utsmyckat på framsidan och högt i tak inuti. De berättade för mig att huset blev K-märkt för ca 3 år sen. Så nu får de inte ändra på det....
  Hallen med höga valv.  arbetsrummet med öppen spis.


Jag hälsade på hennes pappa och en annan kvinna som satt och skrev utmärkelser...och sen gick vi och hälsade på Tessas mamma.
I rummet på bilden till höger satte vi oss en stund och småpratade. Mycket trevligt! Tessas mamma släktforskar, så helt plötsligt satt jag där och berättade om att det gjorde min Mormor också! När så Tessas mamma frågade vad hon kommit fram till eller hittat....stod det ganska stilla...ojdå! Jag måsten nog läsa på min egen historia kom jag då fram till....men jag berättade i alla fall det jag vet och kommer ihåg om varifrån mitt efternamn kommer! Det tyckte hon var spännande!

Sen gick vi in i köket och tog en sådan här:
 Ginger Beer.
Silly me...jag trodde ju förståss att det var en sorts öl!! Den heter ju "beer" och är "brewed"= bryggd. Men ack inte....det var som en läskedryck smaksatt med ingefära. MYCKET GOD!! Mmmmm...jag gillade den! Men så gillar jag ju hela konceptet med ingefära också. Mums!

Tessa och hennes mamma fixade iordning lite mackor som vi åt innan det var dags att ge oss av mot Vernissagen...
 Tessa och hennes mamma i köket.

På vägen dit hämtade vi upp Tessas äldsta syster Sarah. Hon fick barn för ca 9 veckor sedan så vi fick en liten passagerare med oss i bilen också....en riktig liten docka!!!
 Detta är Ada, 9 veckor gammal. Sååå söt liten tjej!!

Sen bar det av mot vernissagen som var i Botaniska trädgårdens lokaler vid Lake Wendouree.
Att så trevligt! Många vackra tavlor och nästan det bästa av allt....man fick ett glas vin och det fanns ett helt bord med läckerheter att snaska på medan man gick runt och beundrade de vackra konsteverken. Härligt!
Ska erkänna att det mest var pensionärer där...men jag menar verkligen att några av tavlorna var riktigt fina!! Fastnade för en i en underbar färgskala i gult, oranget och rött som föreställde en creek när solen var på väg ner misstänker jag....underbar! Sedan hittade jag även en tavla till som tilltalade mig. En kvinna hade målat av en aborigin (från ett foto misstänker jag...) och endast använt blyerts pennor.... Den var underbar! Så många detaljer och så levande hon hade lyckats få den bilden endast genom att använda olika nyanser av gråskalan. Fantastiskt! Den vann ett pris också! "well done!" Det var hon mer än värd!

Jag tog inga foton där inne för jag tror inte att jag fick det....det är ju konstnärernas egendomar...vill inte klampa in där och stöta mig med någon. Men jag njöt av konstverken istället. John (Tessas pappa) gjorde ett bra jobb med att öppna upp vernissagen genom ett tal och sedan delades det ut priser till olika tavlor.
Kände mig SÅ sofistikerad där jag stod med ett vinglas i handen och applåderade de vinnande konstverken. Jösses...snacka om att röra sig mellan olika kulturer och världar...
Ena dagen en fattig student i trasiga jeans... nästa dag på vernissage med rödvin..fast dock fortfarande sina trasiga jeans på sig....hmmm...men är det inte lite estetiskt att stå ut lite och inte klä sig som alla andra??
hihihi...
Nåväl...

Efter vernissagen åkte vi hem till Fam. Canhams hus igen. Där delade jag och Tessa en öl och satt och snicksnackade lite. Härligt! Så skönt att komma bort från campus lite och att få prata med någon i ens egen ålder igen. Vi är nog ganska lika Tessa och jag....personlighetsmässigt alltså.
Sen kom Pappa och Mamma Canham hem också. Så där satt vi sen i några timmar och bara småpratade....
...eller vänta lite nu....SMÅpratade... Nej, det är inte rätt ord för det. Ni som känner mig vet att jag inte är den som kan fatta mig kort eller som pratar "litegrann"...
För idag, idag var jag tillbaka i mitt rätta element igen....and I'm lovin it!!!
Både Tessas mamma och pappa är fantastiskt trevliga och sociala människor!! Så vi pratade om allt möjligt!
Från att de kommer ifrån London från början faktiskt!! John och....hmmm...kan inte komma ihåg Mamma Canhams namn....sorry!! Men båda två är födda i England och uppvuxna där. De flyttade inte hit förrän Tessas två äldra systrar var 1 och 2 år gamla. Så Tessa är den enda som är född här i Aussie. Det trodde jag inte...
Sen pratade vi om att de alldeles själva har byggt en "stuga" där de själva gjutit ler-"brickstones"...hmmm..tegelstenar av lera?? svårt att översätta rätt ibland. Men i alla fall....de visade bilder på det...1500 st såna "brickstones" gjöt de...och de skulle torka i ca 2 veckor innan de kunde använda dem att bygga med. Wow! Vilket arbete!

Sen pratade vi om bush-fires, naturen här nere, djuren och då koalor förståss!! ...som nästan försvunnit från trakten sa John. =( Pga katter, rävar, bilar (de blir påkörda) och hus (det byggs hus och sätts upp staket som hindrar dem från att förflytta sig från ett träd till ett annat...och då kan de inte få tag i någon mat...). Vi pratade om vår stuga som vi hade förr i Sverige i Skärshult, och då kom vi in på mulltoaletter och separetter. MYCKET bra uppfinning tyckte Tessa och hennes mamma! John visste redan var det var och var road över att de framställde dessa här nere på TV som om de var något nytt påfund! De är väl från Sverige eller Norge frågade han mig!? Hmmm...jag vet inte sa jag...har aldrig tänkt på det. Vet bara att vi har dem i Sverige...
Och framför allt!!!.... så pratade vi förståss kulturer....Svensk kultur och Australiensisk kultur....och resor!!
Jag menade på att jag önskar att svenskar var mer utåtriktade och välkomnande när det kommer till turister och att småprata med folk som man inte känner, och Fam. Canham menade på att fler Australiensare borde resa för att bli lite mer "open-minded". Det är trots allt en ö, Australien och många reser aldrig utanför landets gränser...ens under hela sin livstid!
Så som ni förstår....jag har haft en riktigt trevlig kväll!! Fam. Canham är sååå himla trevliga och lätta att prata med. Välkomnande och gästvänliga! Jag hoppas att vi ses snart igen! Ser fram emot detta!
Men nu är klockan mycket...som så alltid händer när jag sitter här och skriver...
Så godnatt och ta hand om er!
Stor kram!

Jihooooo!!
Vet inte riktigt var jag ska börja idag....är bara så himla glad! Det har varit en riktigt BRA dag med andra ord!!

Hmmm...nu vet jag varför. Det har varit "Harmony Day" här nere ju...kom jag precis på! Harmony Day är en del av den multikulturella veckan som äger rum denna veckan. Så idag kunde man äta lite olika maträtter från olika delar av världen för endast $5 i cafeterian. Den internationella avdelningen på skolan höll i detta. Mycket trevligt! Jag hade dock lektion till kl.1.30 pm så efter det skyndade jag dit för att se om man fortfarande kunde äta...det fanns litegrann kvar och de sa att jag inte behövde betala bara för att det var så lite kvar. Så en gratis lunch blev det. Trevligt! Maten var väl sådär...inte riktigt vad jag hade förväntat mig kanske... de serverade macaroni and cheese från USA, ris med diverse grejer i från Libanon och dumplings från Kina. Eller det var vad som fanns kvar när jag kom dit i alla fall....
Men men. Jag åt och var glad. hihihi..

Åter till vad jag tänkte skriva...
Skoldagen idag började med "Teaching in the Arts"....och idag på seminariet hade vi..... DRAMA! MYCKET roligt!! Vi fick göra diverse övningar och jag gillar ju sånt. Så jag var mer än nöjd med dagens lektion!
Fick många bra idéer till kommande lektioner som jag kan ha med mina elever i framtiden!
För att plocka ut något...
Julie (min lärare i ämnet, som även sjunger i samma kör som jag och därför känner vi varandra lite bättre..) delade ut ett blad som vi skulle läsa om något...alla började läsa.
Plötsligt smyger hon fram till mig och viskar: "When you hear something...go and open the door!"
Jag tittade mig omkring... "hade hon gett uppdrag till några fler än mig??"...kändes plötsligt som att jag var på fest när man får olika uppdrag utdelade till sig...ni vet som på lekridh-julfesterna! ...hihihi..
Men alla var väldigt upptagna med att läsa pappret. Själv så kunde jag inte koncentrera mig alls efter att jag fått mitt "uppdrag"...så vad det stod på det pappret vet bara stjärnorna....eller nja. De som läste pappret vet ju förståss! hihi...
Jag försökte och försökte läsa...men satt egentligen bara och lyssnade efter vad jag egentligen skulle lyssna efter... skulle det vara ett "pip", en trumma, en knackning....mina öron var vässade till max!
Så plötsligt....*knack knack*. Jag hoppade glatt upp från min stol och gick och öppnade dörren.
"G'Day! I've got some things here to deliver. Have I come to the right place?", det var Julie som kom med en vagn full med saker och hon var iförd en röd keps.
"Oh yes! Come on in!", sa jag glatt! Jag är ju inte direkt den som är sen att haka på...
"So where did you want this?"
"Ahm...you can put it over here", sa jag.
"What are you going to do with this stuff?"
"Hmmm...a little this and that"...svarade jag.
"You are going to Antarctica I've heard!"
"Yes!", svarade jag. Ojoj...vad spännande!! Jag skulle visst åka till Antarktis!! Kul!

Så började övningen. Sen involverade Julie alla i klassen genom att ställa frågor till olika personer om vad de skulle göra med grejerna på vagnen. Mycket spexigt och roligt sett tycker jag! Övningen fortsatte sedan genom att fortsätta att spinna på att alla vi i klassen skulle åka på en expedition till Antarktis. Vi fick välja en roll som vi ville ha på expeditionen, och sen intervjua grannen om vem han /hon var. Sen fick vi berätta för alla vem grannen var. Därefter fick vi välja vilka vi ville ha med på vår expedition.T.ex. "Hm. Jag är ju maskiningenjör och du är kapten, du är forskare och du är turist....okej, vi kan nog hitta på något roligt ihop"...sen fick vi spela upp en scen där vi "var"/spelade de rollerna som vi valt. Varpå Julie plötsligt sa: "Freeze", då fick vi stanna upp i precis det vi gjorde och hålla posen. "what are you thinking right now?"..gick hon sedan runt och frågade.
...som sagt. En MYCKET rolig och bra övning!
Så efter denna lektionen kom jag glad i hågen ut ur klassrummet för att gå direkt vidare till mitt favorit-ämne: Approaches to Teaching English as a Second Language....eller ESL. Lättare att skriva...
Idag skulle grupp 1 och 2 redovisa. Jag kände mig nöjd med min lilla powerpoint-presentation som jag lagt över på mitt usb-minne. Så jag var laddad.
Denna lektionen innehåller både föreläsningstid och seminarietid, så vi håller på i 3 timmar.
Ska inte tråka ut er med hela lektionen oroa er inte...
Men lektionen började med att Masako (vår lärare) bad mig att komma fram och ställa mig framför klassen.
Okej tänkte jag...hon ska nog bara tacka för att jag höll en presentation om min kultur förra veckan....
...och det skulle hon! Så räcker hon över en pappåse med orden: "You have got a good bread culture in your country I think, so you might miss the bread back home right?"
"Yes!!", svarade jag för det är sååå sant. Brödet här nere är i stort sett luft...toastbröd....
"So this morning I baked some bread for you, to thank you for your good job last week!", säger denna söta varelse och ber mig först att dofta i påsen och räcker sedan över den till mig!! Ååååh söta, snälla, omtänksamma människa! TACK Masako!!
Jag blev sååå himla glad! Verkligen! Gav henne en stor kram och tackade så hjärtligt!
OJ, som jag längtade tills det skulle bli kvällsmatsdags sen.....hihihihi...

 en påse med lycka  inlindat i en kökshandduk.

Sen hade jag även min presentation på denna lektionen....och det gick så himla bra. Faktiskt, jag kan inte säga annat. Blev stolt över mig själv när jag plötsligt släppte mitt manus och lyckades bli mycket friare i min presentation. Vilket vanligtvis inte ens händer mig på SVENSKA!! Men jag tror att miljön (klassrummet) och ämnet gjorde det! Jag pratade om något som jag verkligen brinner för. Den aboriginska kulturen.
Så....det gick som en dans och jag var så nöjd och stolt när jag var färdig. Härlig känsla!

Efter lektionen....när jag gick och åt mat på denna Harmony Day i cafeterian....träffade jag på Masako igen.
Hon var också där och åt. Så vi satt och pratade lite. Hon är helt enkelt störtskön! Vilken fantastisk människa! Hon bryr sig verkligen om sina elever och brinner för sitt yrke! Underbart! SÅ ska lärare vara! Och så vill jag bli när jag är färdig lärare en dag! Vilken inspiratör!

Efter detta studsade jag glatt upp och köpte mig den obligatoriska boken för denna kurs (som äntligen kommit in i bokshopen på skolan)... och sen studsade jag lika glatt (för en gångs skull...) in till biblioteket där jag pluggade i några timmar. Förberedelser inför morgondagens seminarier.
Därefter blev det gymmet och sen.....SEN... ÄNTLIGEN blev det dags att skära upp den första skivan nybakt bröd för att helt sonika njuuuuuta av denna ljuvliga smak!
Ja, jag hann inte ens ta av mig gymkläderna och hoppa in i duschen innan...jag var bara tvungen!!
Senare blev det även en värmd skiva bröd, med smör och en ostskiva på....oh yes! Det vattnades i munnen innan jag ens hade tagit den första tuggan kan jag lova!!...hihihihi....Mmmmmm....TACK, Masako!

 Brödlimpan! På lappen står det på japanska "Lina san, Arigatou. Masako" översatt: "Lina, Tack! Masako."

Och nu ikväll....fortsatte glädjen! Emsan var inloggad så det blev lite skype! MYCKET trevligt som alltid! Men idag blev det en bonus! Karolina skulle komma förbi Emsan och då hade hon ju förståss med sig sitt lilla underverk: Molly, nu ca två veckor gammal....eller 16 dagar (tror jag du sa, Karolina?)
Så YES, även om jag är låååångt bort rent fysiskt så njöt jag idag av att få vara en av få som faktiskt ha fått se detta lilla pyre "live". Jag tror minsann hon sjöng lite för mig också en stund. Söta lilla Molly! Jag ska sjunga lite mer med dig när jag kommit tillbaka igen! Tack för titten Karolina! Och tack för "uppvisningen" av henne Emsan!

Nu ska jag natta mig själv och hoppas på en massa söta drömmar...för något annat kan det väl inte bli efter en dag som denna!!? =)

Det är helt fantastiskt! Jag går dit med tunga axlar...och går därifrån trallande! Är det inte underbart vad lite musik och sång kan göra!?

Det är dock lite roligt för förra gången på kören så lärde Megan (körledaren) oss "Sulfa"-metoden...
Jag hade aldrig hört talas om denna förut. När vi sedan skulle börja sjunga så log jag i mitt inre när jag stod där och plötsligt kände mig som en utav barnen i "Sound of Music"....ÄNTLIGEN fick jag vara en del av Familjen Von Trapp!...eller The Ericssons...ja, det är svårt att hålla isär vilka som är vilka ibland...hihihi...
I vilket fall så går den ut på att man inte sjunger efter noter eller någon speciell text. Man sjunger helt enkelt: "Do, re, mi, fa, so, la, ti"...ja, ni förstår!!?
Det är sååå himla lockande att brista ut i "When you know the notes to sing....you can sing most anything!"
Men jag höll mig.

Det som är så himla häftigt är att även om jag sjungit i kör förut, så börjar jag nu fatta lite mer vad det handlar om. Det handlar inte alltid om att sjunga texter eller att sjunga till ett ackompanjemang. Nej, röster i olika stämmor bildar ju ett eget instrument!! Och vilka ljuva klanger som vissa stämmor bilder.
Kan väl bara säga att Megan är riktigt begåvad!!
Idag sjöng vi en jazzig melodi som byggde på sulfametoden men som faktiskt innehöll ord istället...det var de konstigaste meningarna men ack så tufft det lät!

Träffade Tessa idag också för att gå igenom veckans föreläsning i Language and Literacies. Den är online så vi brukar träffas på måndagar och lyssna på den tillsammans. Mycket bra! För jag har svårt att greppa konceptet med den kursen...missförstå mig rätt. Jag har lärt mig hur mycket som helst genom den kursen redan nu på 3 veckor....mer än vad jag lärde mig under hela den kursen i Sverige skulle jag vilja påstå (det motsvarar alltså vår: Läs- och Skrivutveckling/inlärning. "Läsk" även kallad)..vilket är skrämmande!!
Men i vilket fall...jag har lärt mig jättemycket och kommer ta med mig jättemycket av det hem!! MEN den är så yvig kursen...och det är SÅåååå himla mycket att lära sig hela tiden. Så min hjärna liksom storknar ibland. Och oftast gör den det på måndagar när jag måste lyssna till världens konstigaste föreläsare online.
Ja, till er mina klasskamrater hemma på HH. Detta är alltså en inspelad föreläsning, en röst till en powerpoint-presentation som jag kan titta och lyssna på online. 
Och...vi snackar om en föreläsare som hostar, dricker te mitt under inspelningen, fåglar skränar i bakgrunden, det knackar på dörren (det gjorde det på dagens inspelning)..varpå Margaret (föreläsaren) säger "Come in!"...hahahaha....kan inte låta bli att skratta...minns ni vad vi har lärt oss om att försöka utesluta så mycket "brus" som möjligt för att informationen ska gå fram till eleverna när man undervisar eller presenterar något...Denna kvinna skulle nog behöva gå den kursen...
Jag hör liksom BARA bruset...och missar det där andra som ska vara viktigt!! hehehe...
Medan Tessa är så duktig och hänger med på allt...känns det som i alla fall. Detta får dock mig att tappa modet om att NÅGONSIN klara av den här kursen...

Men då försöker jag vända på det istället... även om jag inte klarar den kursen, så tänker jag ta med mig så mycket BRA information som möjligt FRÅN den! Så idag lärde Tessa mig vad "semantic" betyder. Översatt: semantisk....precis!! Det hjälpte inte mig så mycket heller....hehehehehe...
Men nu vet jag! Det är när ens "prior knowledge" ens tidigare kunskaper i "literacy" (vet banne mig inte vad det översätts med på svenska...läs och skrivkunnighet känns för vagt...innefattar liksom inte allt) hjälper en att dra slutsatser och skapa mening och förståelse för språket, bokstäver och ord. Typ...
Så jag gick därifrån och försökte tänka att varje liten gnutta ny kunskap jag tar med mig från detta universitet är ju faktiskt en vinst! Och det är ju nyvunnen kunskap!! Och vad några bokstäver eller poäng på ett papper säger visar ju ändå inte vad jag egentligen har lärt mig!!!
Bra inställning eller hur!!!? =) 
Ska försöka minnas detta den dag när jag försöker propsa på läxor och prov på de små stackars eleverna jag en gång ska undervisa...

Nä, nu rann tiden iväg igen...dags att gå och lägga sig!! Imorgon väntar muntlig presentation i "Teaching English as a Second Language", min absoluta favoritkurs!! =) Och efter det kommer "Young Peoples Worlds".
De andra två är nyttiga...men kämpiga..
Sov så gott....eller godmorgon...vad vet jag...hihihi...

Det är så här livet borde vara allt oftare!

Fick en tankeställare häromdagen.... om vi ponerar (ja, jag ska bli lärare så min uppgift är att bredda er kunskap bl.a. i ordkunskap...hehehe) att vi blir ca 85 år gamla om vi har tur och allt vill oss väl...
Så innebär det att vi endast har 85 somrar, 85 höstar, 85 vintrar och 85 vårar att uppleva!!
Räkna då bort att vi redan har upplevt (i mitt fall då...) 28 somrar, höstar, vårar och vintrar. Då har jag alltså 57 somrar osv kvar. Det gäller att ta vara på varenda en!!
Eller som Maritha visade mig en gång genom att jämföra vår livslinje med ett måttband... Hon tog då fram ett måttband och satte höger tumme vid 85 cm. "Om vi blir så här gamla, och här är vi nu"...i mitt fall då på 28 cm. Då betyder det ju att jag har levt ca en tredjedel av mitt liv redan! Det blev liksom så tydligt när jag fick se det så visuellt men ändå kunde ta på det på något sett...

När jag såg de pigga och underbart ljusa solstrålarna titta in genom min gardin igår på morgonen, bestämde jag mig därför för att ge mig ut i solen!
Nu är det dock så att jag är en människa som är född med alldeles för tunga fötter (realist)....dessa hindrar mig ifrån att flyga iväg upp bland molnen, även om jag allt som oftast svävar iväg i fantasin där jag sitter med ändan kvar på jorden. Uppepå detta är mitt stjärntecken tvilling, vilket innebär att jag tampas med en liten buse som sitter på ena axeln och pratar med mig och en liten ängel som sitter på andra sidan och säger något helt annat.
Så ibland skiner glorian starkt och ibland lyckas den lille rackaren på andra sidan olja in axeln där ängeln sitter och *swosh* så ligger hon där på marken med glorian på sned. Det är en ständig kamp...

Igår och idag försökte jag därför mig på att medla mellan dessa två. Jag tog med mig mina studieböcker ut i solen. Det var väl ändå smart!? Ängeln såg till att jag läste och gjorde mina uppgifter medan rackaren ibland petade undan boken och satte in MP3:n i mina öron istället...
Summan av kardemumman: Det blev en rätt så bra helg med både en del plugg som blev avklarat, samt en liten påbättring av den tidigare svaga brännan. Kanon!

När jag idag satt och läste i en av mina böcker gjorde kusebuse sig plötsligt påmind här nere....
 Tänk att dina tankar och åsikter är så starka att de t.o.m. skriver om dem i Australiensiska böcker!! Det är imponerande!! Men så är du ju Kusebuse också, och då ÄR man imponerande!!

Tro det eller ej....men nu tog mina tankar slut!!! Det händer inte ofta...men någon gång ska vara den första!
Så jag säger därför: Over and out! Good night!

Så där ja!!
Då släppte vi loss Lejonet Elsa igen! Härligt!! Hon har längtat efter att få komma lös nu ett tag.... hihi...

Egentligen hade jag tänkt åka till Torquay beach imorgon igen och förhoppningsvis ligga och lapa lite sol på stranden. Men icke. På mindre än en timma hade hela min plan vänts upp-och-ned.
Härligt! Jag behöver lite ostruktur och lite spontanitet i mitt liv! Jag är alldeles för planerad och strukturerad!
Visst det kan vara bra ibland...men de små guldklimparna till ögonblick här i livet är ALDRIG planerade!!!
Så är det! Tänk efter själva... inte kan man väl planera att idag ska världens roligaste sak hända... eller imorgon kommer jag vinna på lotteriet..... eller när jag går ut ikväll kommer jag att träffa en störtskön person....

Nä, precis! Det är det oplanerade som oftaste kan bjuda på de riktiga små skatterna här i livet.
Så därför släppte jag alla planer jag hade ikväll när jag hörde att Maggie och Alison från USA skulle åka till Melbourne imorgon. "Jag följer med!" sa jag! Och så "pang swosh" hade vi bokat ett hostel för en natt i Melbourne fr.o.m imorgon. Nice!
Om jag vet vad som händer sen....?? ....näpp! hihihi...
Förhoppningsvis blir det fint väder...för då blir det beachen först på dagen och sen får vi se. Kanske lite utgång på kvällen om vi känner för det...
Vi är ett helt gäng som ska åka, ca 8 personer. KUL ska det bli!!
Väskan är packad....allt från bikini till högklackat till tandborste till hoodie....
Ja, att skapa förutsättningar för att kunna haka på vad som händer....det måste man väl ändå få göra!?
Eller räknas det som planering det med? hihihihi....

Nåväl...jag tycker att jag har varit duktig idag som gjort klart uppgiften i ett av ämnena till nästa vecka och gjort halva uppgiften i det andra ämnet till nästa vecka...så jag tycker jag förtjänar lite ledigt och lite hopp-och-lek-time! Och på måndag är det Labour Day här nere, så det betyder "röd dag" och allt är stängt. Så då har jag ju hela dagen på mig att plugga om jag så behöver.

Nu....en film och en kopp te, sen blir det bingen så att man är redo för morgondagens äventyr!!
Puss och kram!

Hej hopp!

Måste skriva av mig lite igen...
Var nära att döpa detta inlägget till "tom men ändå full"...men när jag såg detta med lite perspektiv förstod jag hur konstigt det lät....hihihi...
Vad jag menar är förståss att jag känner mig tom inombords men alldeles fullproppad i huvudet.

I de små luckor med utrymme som jag dock finner i mitt huvud lyckas jag fundera....
Vad händer om jag inte klarar alla kurser här nere? Kan jag överhuvudtaget komplettera här nere? Det verkar inte så...verkar som att om man inte klarar det så måste man göra om kursen...och det kan jag ju inte. Har ju bara denna terminen på mig.
MÅSTE man verkligen köpa de böcker som de rekommenderar? Tänker specifikt på en bok....vill verkligen inte köpa den. Tror inte jag kommer att ha användning för den och den är svindyr...
Ja, ni vet som i "Vad är klockan?" "- Sviiiiiindyyr!". Kostar $75 (Australiensiska dollar)....then you do the maths! =)
Jag ska ju bli lärare så det gäller ju att ge ut lite uppgifter...man kan ju inte servera alla svar alltid....hehehe...
Försöker febrilt hitta en lösning på detta problem....samtidigt rullar dagarna på och vi ska läsa olika kapitel i den förgrymmade boken varje vecka....suck!

Ja, till balansen då.... det är då rakt inte det enklaste!
Försöker att hitta ett bra sätt att balansera fyra olika kurser och därmed fyra olika ämnen på en och samma gång. Har än så länge kommit fram till att.....TIDEN räcker inte till!!!!! Återigen är tiden min största fiende! Det är nog inte sista gången som jag och Mr.Tid hamnar i luven på varandra! På tal om det....
Har sett världens BÄSTA t-shirt här nere på Jay Jays. Rackarns att jag inte hittar den i min storlek... hade köpt den "DIR" som i direkt...
Det är i alla fall en bild av en sköldpadda på tröjan och så står det: "Always late, but worth the wait!" OH YES!! Gotta loooove it!! Hahahahahaha....det är ju bara SÅ jag!

Nåväl...sidospår som så mången gång förut...
Jag får inte ihop timmarna till pluggandet i alla fall....Känns ju som att jag går i skolan hela tiden! Det blir till att plugga på kvällarna och hur pigg är man då i huvudet efter en hel dag i skolan? Svaret: ....åh nej, ni får minsann tänka lite ni också.....hihihi...
När jag tycker att jag varit duktig i en av kurserna och hängt med ordentligt....så kommer jag i nästa sekund på att det finns en MASSA att läsa och göra i ett av de andra ämnena. Känns som att jag måste offra något ämne för att hänga med i det andra.....AAAaaaaaarrrrrgh....blir så frustrerad!!
Jag saknar Halmstad Högskola! En kurs i taget....Hallelujah!
Nåväl...det är på grund av detta som jag börjat fundera på hur många kurser jag måste klara av de fyra här nere...känns just nu som Mission Impossible att klara alla fyra nämligen.
OM och jag säger då OM med eftertryck, jag klarar alla fyra kurserna här nere, så kan ni väl komma på ett helt fenomenalt sätt att fira det på! Jag tar gladeligen emot förslag!! För OM det skulle det hända, så skulle det kännas ungefär som att ha bestigit Mount Everest eller för att nyttja Gundes uttryck (OM jag klarar det så:) är "Ingenting omöjligt!"

Hade dock idag mitt favoritämne: English as a Second Language. Lovin' it! Där känner jag mig hemma och kan SÅ förlika mig med hur dessa barn känner när de blir introducerade för engelska som andraspråk.
Pratade med Masako (den japanska lärarinnan) efteråt. Hon tyckte det var så intressant att höra hur jag kände inför kursen, och efter lite diskussion med ytterligare en elev, Masako och jag hade jag plötsligt en extra uppgift att utföra till nästa vecka.... Hur gick nu detta till?
Uppgiften går ut på att jag ska prata i ca 10 min inför klassen om hur jag upplever det att komma till ett nytt land, prata ett språk som är ett andraspråk för mig och lite om hur Sverige är och fungerar och så....
Även om detta blev merarbete för mig så kan jag inte säga att jag är ledsen för det. Tvärtom! Denna uppgiften var ju rolig!! Äntligen något som jag förstår mig på! Så efter lektionen skyndade jag in i bibblan och började spåna på vad jag skulle säga.... ALDRIG hade jag trott att det skulle vara så roligt att ta reda på hur mitt eget land egentligen fungerar i jämförelse med ett annat land. Jag brukar helst ta reda på fakta om andra länder ju, och drömma mig bort. Nu för första gången någonsin tror jag...så drömde jag mig hem istället...hihihi...
Och kom fram till vilket bra land vi egentligen lever i. Jag googlade fakta om mammaledighet, barnbidrag, typisk svensk mat, vad Är typiskt svenskt, kollade upp svenska läroplanen Lpo 94 lite närmare....
Jaha!!! Nu har jag svaret på vart min tid tar vägen.... Det måste försvunnit en del timmar på den uppgiften idag alltså. Blev liksom "carried away"... Men det var det värt! Nu är ju den uppgiften klar till nästa vecka!
Men så klart slog ju skuldkänslorna och ångesten till strax därefter....
"Åmen! Jag skulle ju ha läst i boken till Teaching in the Arts-kursen nu ju!!"
...and there you go.
Balans = inte min grej just nu!
Har dessutom kommit fram till att tisdagar och onsdagar är de värsta dagarna för mig, med tanke på mitt schema. Vilket betyder att dessa dagar kommer inte direkt innebära en strålande glad Fröken Fritz. Au contraire!
Därför tänker jag gå på "Beach Partyt" imorgon! Dags att lägga sorgerna åt sidan!
Och kl.8.00 pm är väl inte direkt en superduper-tid att plugga på ändå....eller?

Hälsningar från en sned-belastad tjej som försöker bli en vågmästare! Vågat? =)

Jösses!!

Ja, vad mer kan jag säga så här efter vecka 1 här på University of Ballarat (UB)!?
Hela denna vecka har varit smockfylld av ny information och genomgångar av alla de fyra kurser som jag nu samtidigt ska läsa här nere under denna terminen. Jag håller nu alla tummar, fingrar, tår och tänder...ja allt jag har för att jag ska klara det här!!
Det kommer att bli tufft, det är jag säker på. Men det verkar faktiskt som att alla kurserna är väldigt bra och intressanta...vissa mer än andra förståss...men ändå.

Har haft en tuff vecka i skolan....för att försöka hänga med och förstå allt...ja ALLT!! Från Aussie-dialekter, till skolsystemet här nere (kursplaner, betygssystem, läroplaner, upplägget av universitetsstudier, skol-sidan Moodle), till hur man får tag på böcker både via bibblan eller om man ska köpa dem, till hur uppgifterna ska utföras som vi blir bedömda på osv osv osv...Som sagt det är mer att sätta sig in i än vad jag hade räknat med.
Detta skapar förvirring i ett litet huvud (tja, eller ganska stort men ekande tomt...hahahaha) som mitt.
Jag som normalt sett brukar vara stressad i uppstarten av EN ny kurs...så förstår ni ju nivån på stressen jag känner nu då...och då är dessutom ALLT på engelska nu också...

Har även varit tufft rent mentalt denna veckan...det ena för väl med sig det andra kan jag tänka mig...
Så jag har känt mig allmänt nere, deppig och haft hemlängtan =(
Men men...
Det gäller att tänka positivt! Och jag vet...jag ska inte klaga för jag har själv valt det.. så jag tar väl till Marks uttryck igen då: "Harden up Princess!!".
Men jag tror det är viktigt att få ur sig vad man känner.... och särskilt när det känns jobbigt!

Och man måste ju uppleva lite tuffa tider för att kunna uppskatta de bättre och roligare tiderna sen eller hur!? =)
Så jag kämpar vidare!
Och redan idag har det känts mycket bättre!!
Efter sista lektionen idag (och för veckan) satte jag mig i bibblan med öronpropparna i (ett mycket bra tips från Lena-Marie!! Tack för det Lenis!!) för att läsa lite....det gick ganska bra faktiskt...men jösses så trött min hjärna var. Satt och nickade...och försökte hålla ögonen öppna. Huvudet kändes som att det skulle explodera....ja, så har det känts varje dag efter skolan denna veckan. Som att det bokstavligen trängs en hel MASSA information där inne som måste smältas liksom...
Men efter en liten trötthetsperiod fick jag ny energi och sen flöt det på rätt bra en stund.

Sen kl.5.00 pm var det dags för ett uppstartsmöte för en ny kör här på universitetet (UB). De har inte haft någon kör här på universitetet tidigare. Så en tjej som heter Melanie... (tror jag hon hette..) har bestämt sig för att starta upp en kör tillsammans med en lärare som heter Julie Heron. Julie har jag som lärare i min kurs "Approaches to Teaching in the Arts"....med andra ord en lärare som är engagerad och gillar alla de olika konstformerna! Härligt!
Så idag var första mötet kring detta och jag var en av deltagarna. Mycket spännande!
Vi blev ett litet gäng som spända och förväntansfulla tog plats i rummet. Melanie var en sprudlande och engagerad liten varelse och Julie la till sina förhoppningar till vad kören ska kunna erbjuda och leda till på sikt.
Mycket roligt och mycket lovande lät det! Så jag är förväntansfull för vad som komma skall.

På måndag är det så dags för den första körövningen på universitetet i UB:s historia. Känn på den! Så spännande och roligt det ska bli!! Jag hoppas på att mina stämband ska hålla så att jag kan fortsätta med det. För efter lite små övningar för att vi skulle få känna på det lite....gick jag ifrån det mötet med ett leende på läpparna och en liten gnutta av återfunnen glädje och hopp i kroppen. Härligt! Precis vad jag behövde för att lyfta mitt humör några snäpp.
Med denna glädje i kroppen strosade jag sen glatt ner de ca 40 min till den närmsta mataffären för att handla lite mat...

Nu är jag nog redo för att ta mig an en hel dag med självstudier imorgon i biblioteket! Imorgon hoppas jag kunna börja skriva på uppgiften som ska vara inne på onsdag! Kom igen nu! Pepp pepp pepp!! Nu fixar jag det här!!
Lite egna mantran för att skapa lite positiv energi....hihihi...

Avslutar här med hopp om en givande studiedag imorgon.
Over and out...and take care all you beautiful people out there!! =)
Kärlek!