missfritz

"Vilken härlig dag...lalalalaa lalala lalalala" ....ja, jag kan inte mer än stämma in i den sången en dag som denna!
Känner mig helt enkelt lyckligt lottad just nu!
För många anledningar! Tänk att jag för det första har en möjlighet att åka iväg på något sådant här! Generellt sett tjänar t.ex. en malay här i Malaysia ca 30 kr per dag...Benita (min nyfunna svenska kompis =) som gör en fältstudie här på Borneo om palmoljeodlingens påverkan på människors liv här, hon läser Humanekologi och är här på ett stipendie från SIDA)..berättade precis att en lärare här nere tjänar ca 1000 sek i månaden, och nu försöker man certifiera lärarna och de kan då få så mycket som 3000 sek i månaden! Vilket gör statusen hög på det yrket och gör det till ett välbetalt arbete här! Då är det kanske lite lättare att få perspektiv på vad jag menar med att vi är lyckligt lottade.....om man nu vill välja att se pengar som ett mått på lycka...okej, ska inte ge mig in på den diskussionen just nu =)

Andra saker som gör mig lycklig och glad just nu är att så mycket bara har helt enkelt klaffat sen jag steg ut från flygplatsen här på Kuching. Jag träffade Mike, som hade ett hum om detta helt fantastiska hostell som jag bor på nu "Singasahna Backpackers". De är trevliga, sociala, hjälpsamma och som nu för en liten stund sen när plötsligt en man här på hostellet kom fram med var sin öl till oss och sa: "Here, this is from the hostel to celebrate the chinese New Year"! Hur gulligt är inte det av dem liksom!! Särskilt med tanke på ovanstående diskussion.
Men även sen då jag träffade Benita här på hostellet. Det började med att jag skulle fråga efter var duscharna fanns....och slutade med att Benita, Mike och jag satt i ca 3 timmar och hade djupa diskussioner om allt från människovärden till vår matkonsumtion som människor och hur det påverkar naturen m.m. Mycket intressant!
Så fortsatte det med att Benita, Mike och jag bestämde oss för att ta oss till en National Park här nere igår (onsdag 2 feb)...men av någon anledning var vi lite sega på att komma iväg.... så till slut bestämde vi oss för att ta oss till ett ställe som heter "Semenggoh Orangutan Sanctuary" istället. Mike hoppade av och jag och Benita gav oss iväg. Det regnade så att det stod som spön i backen ett tag och vi tvivlade på om vi verkligen skulle åka...men så bestämde vi oss och tog bussen dit.....för hela 3 Ringgit (RM) = ca 6 sek.

Vi var väl medvetna om att det inte alls är säkert att man får se några Orangutanger på detta ställe eftersom det är en plats där de först tar om hand om sjuka, skadade och orangutanger som blivit utsatta för handel för att bli använda som husdjur m.m. Men sedan när de blivit friska fungerar parken som en utsläppsplats för orangutangerna. De blir alltså utsläppta i det vilda igen! Så det är ingen djurpark eller ett zoo. Personalen som arbetar i parken har dock dagliga mattider (feedings) för aporna vid speciella platser. En tid på morgonen och en på eftermiddagen. De stod även klart och tydligt i informationen om detta ställe att orangutangerna kommer endast om de är hungriga, vissa perioder har de gott om mat ute i det vilda och då är det inte säkert att man får se några apor alls. Men detta är i så fall ett tecken på att de mår väl och har det bra! =)
Så jag och Benita gav oss iväg och ställde in oss på att det är inte alls säkert att vi ens får se en orangutang, och om vi ens får se EN så ska vi vara glada!!
Vi kom dit och konstaterade att en positiv sak med regnet var att det inte var så mycket folk där för att se orangutangmatningen. Skönt! Det hade dessutom slutat regna när vi kom till sanctuary:t så det var alldeles lagom väder. Varmt men molnigt.
Så gick vi ner till platsen för matning och började läsa lite på väggarna med information....
Plötsligt ser vi en parkarbetare stå och kolla in i djungeln och några andra turister står där och pekar och tittar...
Så vi gick dit och ställde oss och tittade också....snacka om att känna sig som idioter....där stod vi och glodde som fån in i djungeln och ingenting såg vi.... "Ser du något Benita??" "Nä, gör du?" "Nä"...
Så blev det dags för matningen och vi gick in en bit i djungeln till ett annat ställe....

Där stod parkskötaren och ropade in i djungeln....han kallade på aporna..... ingenting hände....
Okej, det gäller att ha tålamod här tänkte jag....
Han ropade igen..... ingenting..... men jo, "titta där en bit bort ser du det trädet som gungar häftigt Benita?"
"Ja". "Det måste ju vara en apa som hänger och slänger där...."
Plötsligt hörde vi ett riktigt stort BRAAAAAAK.....japp, där föll en stor, tjock gren ner till marken.
"Titta!! Där är en!!!"
Så efter en stund letade sig den första Orangutangen fram till matplatån en bit ut från där vi stod och fick observera i tysthet och fota utan blixt.
Denna stunden när den första Orangutangen vågade sig fram till matplatsen var såååååååå häftig!!! Vi var helt hänförda båda två och båda våra Canon-kameror gick varma vill jag lova!!! =)

Men det var inte slut där! .... efter en liten stund gungade träden igen och en orangutang med en liten unge hängandes på ryggen dök upp....
Detta var bara en såååå himla överväldigande upplevelse!! Med tanke på att dessa apor är vilda.
Efter en stunds observerande och fotande där, berättade parkskötaren att han fått veta på walkietalkien att det var 4 apor och två ungar på det andra matstället så vi började alla röra oss ditåt...
...men där på vägen hände det häftigaste av allt!!! I ett träd precis invid stigen hade en orangutangmamma och hennes unge klättrat ner till vår nivå och satt där i trädet och tittade på oss. Parkskötaren ställde sig intill henne och bad oss hålla lite avstånd. Men där ca 3 meter ifrån fick vi världens chans att stå och titta för att få ett RIKTIGT nära möte med en livs levande orangutang och hennes unge. Vi fotade och kollade hänfört på denna fantastiska varelse. Wow!!! Vilken grej!! Ska lägga ut fler bilder på resedagboken. =)
Efter ca 1,5 h med fotande och observerande av dessa fantastiska djur var vi dock tvungna att lämna parken då den stängde... supernöjda, alldeles förtrollade och med ett leende från öra till öra lämnade vi så denna lilla park med lätta steg! =)
Detta gjorde min vistelse här!!!! Det känns som ingenting kan överträffa det här! Om jag nu inte lyckas hitta på något mer under min tid här så är jag ändå mer än nöjd!! För jag har fått se livs levande, vilda orangutanger i sin naturliga miljö! Fantastiskt!!

Förresten för att lägga till lite fakta om dessa underbara varelser: Orangutanger.
Orang Utan = betyder Skogsman "Man from the woods". De finns endast här på Borneo och på ön Sumatra (alltså vilda....zoo är ett helt annat koncept). Det är den enda människoapan i Asien och namnet syftar på deras likhet med människor men även att de lever all sin tid uppe i träden. De är de största trädlevande däggdjuren.
Så med detta i åtanke....är det lite lättare att förstå hur unikt detta möte med en livs levande, vild! Orangutang faktiskt var!! Och vi hade tur!! Som dels fick se dem, men även fick se en individ med unge på såååå nära håll. Det var ju endast tur!! Parkskötarna där kan inte styra dessa vilda djur. Häftigt! =)

Nä, nu ska jag lägga ner för idag och gå och köpa mig lite mat.
Gott nytt kinesiskt nyår på er alla! =)