missfritz

Jag valde att följa med Utlandsstudenterna till Ballarat Wildlife Park i söndags. Besöket till denna djurpark var inte förrän på eftermiddagen. Så jag hade en hel förmiddag att försöka spendera på något sätt...
Jösses vad tomt det var här på campus! Alla var ju iväg och lekte lekar, testade olika idrotter, fick en busstour runt i Ballarat för att lära känna staden...osv
Jag. Jag tog sovmorgon till att börja med. =)
Sen tog jag mig en löparrunda.....i REGN och BLÅST.... men vad är detta!?

Jag ska nu därför ta död på en myt om Australien....
"Australien - Ett varmt och soligt land med ett tunt ozonlager" Lite av det är sant och det andra är INTE sant.

Ja - Ozonlagret är fruktansvärt tunt över Australien! (Har idag en röd fläck på ryggen eftersom jag lyckades se solen titta fram och febrilt därför kastade av mig de yttre kläderna och tog mig en tupplur i solen....OBS! Hade dock smörjt in mig med solskyddsfaktor...gör du inte det är du kokt snabbare än snabbt här nere pga det tunna ozonlagret : vilket i sin tur bidrar till att väldigt många här nere får hudcancer.... men jag hade missat en bit på ryggen dit jag inte riktigt nådde.... därav: den röda fläcken!)

NEJ - Australien är inte ett land som ALLTID är soligt och varmt!! Vissa delar kanske vad vet jag...skulle gissa på att ökenområdena och "the red centre" har mycket sol och väldigt varmt....
MEN här i Ballarat....oh no!! Sedan jag har kommit hit har jag fryst....fryst....fryst...
De säger att denna sommaren här har varit otroligt dålig. Mycket regn och väldigt kall. "Lake Wendouree" som är en naturlig damm, brukar normalt sett vara torrlagd, men är nu en sjö. Vilket gav mig en uppfattning om hur mycket vatten de egentligen fått här nere denna sommaren!
Så de somrar som normalt sett brukar innebära 35-40 graders värme och strålande sol här nere, har jag inte sett röken av. Vi har haft mellan 15-20 grader här. Visst i svenska vinteröron kan detta låta skönt. Men när man som jag endast tagit med sig sommargarderoben (mer eller mindre) så innebär detta kalla fötter, gåshud och en råhet som biter sig in på baraste kroppen.
Så för att återgå till myten..... NEJ, hela Australien är inte alltid en varm, strålande solig plats. Jag har bara helt enkelt lyckats pricka in den kallaste platsen.....suck....bra jobbat där utav en sommardyrkare!....(OBS! Sarkastiskt uttryckt!)
Ja, det är sant..de säger mig att Ballarat t.o.m. alltid har några grader kallare än Melbourne....och Melbourne är staden som kan ha alla de fyra årstiderna på en och samma dag!!! Återigen...suck!

Nåväl... åter till söndagen. Kl.1.30 pm var det dags att samlas vid busshållsplatsen för att åka till "The Wildlife park". Det hade då lyckligtvis slutat regna! Jippi!!
Det tog inte mer än 15 min att ta sig dit med bussen....och en förväntansfull skara utländska studenter hoppade ur bussen och marscherade in på djurparken.... i mitt huvud fanns ett solklart mål....ja, ni vet nog vad:
Koalor!!! =)
Väl inne i parken var det första vi stötte på kängurur. En stod precis utanför dörren där en barnfamilj försökt fika lite....men kängururna är inte dumma och smakar gärna på lite fika de med =) Så familjen försökte i rask takt att plocka undan allt och stänga alla lock.
Alla utländska studenter blev alldeles till sig: "Kangaroos!!!" Jag fick tag i en karta över djurparken och såg att matningen av koalor skulle börja om 5 min!! "VAR?? Var är koalorna??" Jag gick raskt förbi alla "roo's" och letade efter mitt favoritdjur...DÄR!!! Där uppe i ett träd satt den fantastiskt söta lilla varelsen och tittade nyfiket på mig. "Ååååååh....du lilla hjärtgull!!" Så tog jag några steg till och insåg att "OJ"...där på bara någon meters avstånd satt ytterligare en charmknutte och tog det oerhört lugnt på en trädgren. Kameran åkte fram....och jag ska erkänna att ett och annat kort togs på dessa små ulliga, gulliga och underbara djur! =)
Här är exempel på något:



En liten stund senare förstod jag att matningen av koalorna skulle äga rum på den stora gräsplätten där även kängururna befann sig. Matningen innebar att två skötare hämtade var sin koala som de sedan bar runt på så att alla fick känna på dem (klappa dem) och ta ett foto bredvid dem. I delstaten Victoria (som jag befinner mig i) är det inte tillåtet att hantera koalor, om man inte är djurskötare. Så därför får man inte hålla dem här utan bara känna på dem. Så jag ställde mig glatt bredvid en utav koalorna för att bli fotad...


...kände mig dock efteråt lite barnslig.... har börjat tänka om lite kring djurparker sen jag var i Borneo....
Det kan inte vara bra med dessa djurparker för djuren. Det är ju inte det minsta naturligt för dem. Att bo i en trång bur (för vissa), att inte behöva leta, jaga eller söka efter mat själv utan endast bli serverad den (vilket gör att de inte rör på sig lika mycket och därav blir feta och lata) och att uppepå detta bli utsatta för flera hundratals olika människor som ska känna, klämma, peta, klappa, kladda, komma nära inpå med sina dofter, skräniga ljud och påträngande, klickande kameror...
....Usch... jag känner mig numera skyldig till att ha gjort en hel massa djur olyckliga. Skyldig till att bidra till att djur hålls i fångenskap och inte få leva som de borde: Fritt i sin naturliga miljö!! För jag har ju besökt en hel del djurparker, framför allt under mina tidigare resor!! ...kände mig ännu dummare efter att ha sett alla påträngande och jobbiga människor som skulle fram och vara riktigt påträngande och klappa överallt på huvud och öron även om skötarna sagt att de inte fick det...och alla barnfamiljer som tvingade fram sina barn att "stå och le" mot kameran precis intill djuret, trots att barnen var lite halvrädda och inte ville.....usch, vi människor är ju bra korkade!! Stackars dessa djur!! Vad har de gjort för ont för att få utstå detta. Vilken stress det måste innebära för dem!

Vi människor är allt bra dumma ibland. Vi tror vi vet så mycket och vill och SKA påverka allt och lägga oss i allt. Som om vi vore de som bestämde här på jorden... men jag tror att Moder Jord har börjat säga ifrån. Ta bara alla översvämningar, jordbävningar, "bush-fires" och klimatförändringarna som nu sker allt mer och i allt större utsträckning över hela vår jord, som exempel. "What goes around, comes around"...

Nåväl.... djurparken var verkligen ingen stor park. Jag som varit på Australia Zoo (Steve Irwins zoo) tidigare listade inte direkt denna som någon höjdare. Detta berodde förståss inte på djuren! De stackarna har ju inte valt var de ska bo. Det som dock var riktigt bra med parken var skötaren som gick "matningsronden". Det började alltså med koalorna och sedan gick han runt till alla djuren och berättade en hel MASSA intressant fakta om och kring djuret. Det var en ung kille och han hade svar på alla frågor. Det var nog inte mycket han inte visste om djur!! Duktig! Dessutom var jag grymt imponerad av hur mycket han pratade. Jag undrar just om han någonsin andades?? Han var värre än mig!! =) Dessutom la han ofta något litet kärleksfullt, välmenande ord till de flesta djuren. Det märktes att han gillade djuren!

Jag följde matrundan som till sist ledde in till Krokodilerna.... men här blev det svårt att fokusera på djuren helt plötsligt..... inne i hörnet av byggnaden (inomhus) där krokodilernas glasbur fanns stod skötaren för alla reptiler. En av arten "Orang Orang - Masculinus Primus" skulle jag vilja kalla det!! =)
Japp, det är rätt. En människa av den manliga sorten. Och vilken pudding!!!
Fick svårt att hålla ögonen på krokodilerna där en stund måste jag påstå....hihihihi....
Han var väldigt seriös och kunde oerhört mycket om krokodiler och det märktes att det var hans stora intresse. Inte konstigt med tanke på att hans pappa hade jobbat med det här i alla år och att hans son därav i stort sett växt upp i krokodildammen... =)
Pappan var också där, men lät sonen sköta showen. Sonen berättade även historierna om när han som liten varit oerhört nära att stryka med då pappan inte märkt att en krokodil kommit lös och fått grabba tag i den då 1-åriga sonens arm över kroppen på krokodilen för att se till att han inte blev till en trevlig liten munsbit för Mr. Crocodile. En annan gång hade sonen som tonåring frågat om man kunde hålla en krokodil? Varpå pappan sagt att det är inga problem och lagt en krokodil i armarna på sonen. Krokodilen misstyckte och svängde runt sitt huvud enligt naturlig instinkt och högg tag i sonens bröst och släppte inte....på ett tag...
Sonen log mest när han berättade dessa historier, medan pappan höll sig undan...."thanks" sa han till sist. Hehehehe...ja, han framstod ju inte i alltför sköna dager med tanke på de historierna....hihihihi...
(Vilket kom mig att tänka på de historier jag berättar om dig ibland mamma...med brännmärket o. dyl. ....hehehe...)

Här är ögongodiset:
 Ja, bakom den massiva krokodilen då alltså =)

Vi fick inte spendera speciellt mycket tid i djurparken: 1h 45 min. Förstod i och för sig det bättre när vi kom in och såg att den inte var så stor.... men tiden gick väldigt fort.
Så plötsligt var det dags att åka hemåt igen...
Bella (en utlandsstudent från Taiwan) tog någon bild på mig och några olika kängurur innan vi gick ut. Dem tror jag absolut inte att vi störde!! Visst de är absolut inte i sin riktiga miljö och var nog en aningens för feta... men de var tama som hundar och låg på rygg och ville bli kliade på magen och gottade sig åt all mat de fick av turisterna.
Så absolut FEL, men de mådde inte dåligt!
Här några bilder på det:

 totalt avslappnad känguru och  jag och en känguru.

In i bussen igen sedan och en kvart senare var vi tillbaka på UB (University of Ballarat). Så medan resten av studenterna här på uni hade en full dag med aktiviteter, fick vi utlandsstudenter bara en liten kort utflykt....
Tycker det är synd att de inte kunde cynka detta bättre....vi missade ju allt som de andra gjorde denna dagen. =/

Men men....men kan inte få allt här i livet! =)
Mer om "O-week" i nästa inlägg... för denna veckan är det Orientation week eller s.k. "O-week" för alla nya studenter på skolan. Vilket innebär en massa jippon och grejer som händer...
Men som sagt...mer om det nästa gång!
Nu: Puss och godnatt!